Kungsbro
Under några år i början på 90-talet deltog jag i den arkeologiska föreningen grävlingen och utförde varje sommar en veckas grävningar på den gamla Biskopsgården Kungsbro vid Motala Ströms utlopp i Roxen. Under denna tid ägdes gården fortfarande av staten och vi fick då tillstånd att gräva inne på gårdsplanen. När sedan gården såldes till en privatperson blev det inte längre möjligt att fortsätta med detta.
gravlingarna Gården Ligger bredvid Motala Ströms utlopp i Roxen cirka 5 kilometer från Vreta Kloster. Den hette på tidig medeltid Bro. Det har funnits en bro över strömmen sedan lång tid tillbaka. Det var en av 3 broövergångar mellan Vättern och Roxen. Den hade således en stor betydelse på medeltiden. Förmodligen togs här tull för passage. Gården var en de gårdar som donerades vid grundandet av Vreta Kloster. Omkring 1270 förs ägandet över till Linköpings biskop och kallas därefter Biskopsbro. I samband med att Gustav Wasa gör sin recess hamnar gården hos kungen och kallas därefter för Kungsbro.
Vi utgick från en gammal grävrapport från omkring 1930 där man vid en nedläggning av en vattenledning stötte på tenmurar och tillkallade då arkeologer som konstaterade att det verkade vara gamla byggnadslämningar. Mer blev inte gjort den gången. De mätte dock upp var de hade stött på dem och med utgångspunkt från dessa mått kunde vi lägga ut det första schaktet och börja ta bort grästuvorna. Redan efter några timmar började vi stöta på kalkstensfragment och strax därefter fann vi den stenmur som de hade beskrivit. Muren hade en bredd av cirka 200cm vilket tyder på att byggnaden hade varit ganska hög. Vi kunde sedan efter andra årets grävning konstatera att byggnaden haft ett yttermått på 10 x 10 meter vilket motsvarar måttet på en kastal eller ett försvarstorn.
gg stenkilskor Vid andra årets grävning kunde vi även ta vara på kolrester i de nedre rasmassorna. 2 av dessa skickades för kol-14 analys och gav datering sent 900-tal till 1200-tal. Samtidigt hittade vi utanför stenmurarna kokgropar som var ännu äldre och detta skulle kunna betyda att man vid byggandet av stenhuset grävt upp gamla kokgropar för att lägga ner stenarna och blandat upp detta kol med byggnadsrester och då blir ju proverna genast ointressanta. Huset är iallafall byggt på 1200-talet och det får ju ändå ses som anmärkningsvärt då det ligger utanför stadsbebyggelse där det var vanligast att man reste stenhus.
Gården vid Motala Ström hette vid den här tiden Bro och det finns bevarat flera dokument som hjälper oss att kartlägga historien kring gården. Det äldsta är en avskrift som upprättades på 1500-talet av Ludvig Rasmussen som var Johan III´s utsedde man att ta reda på alla dokument från klostren i landet. Han lät då skriva av en handskrift som förmodligen hämtats från Vreta Kloster till Stockholm. wer

Nästa dokument är från 1269 (SD541) och är ett gåvobrev där den kvarvarande delen av gården skänks till Klostret i Vreta. Det är dottern till Östgötalagmannen Magnus Bengtsson som gör ett egendomsbyte med sin man stormannen Bengt Magnusson och gården Bro skänks till Klostret. Några år senare skriver LinköpingsBiskopen Henrik brev från Bro och därefter tillhör gården biskopsbordet. Hur den hamnat där vet vi inte men någon affär har tydligen ägt rum. Den kallas därefter för Biskopsbro ända fram till att Gustav Wasa lägger beslag på den och får sitt namn Kungsbro som den sedan behållt.
Vad är det som då har gjort att Kungar, stormän och biskopar har varit så intresserade av denna gård ? Ja svaret kan nog fås genom gårdens namn "Bro".
Här gick nämligen en av medeltidens vägar över Motala Ström. Det fanns 3 vägövergångar mellan Vättern och Roxen. Det var Motala, Husbyfjöl och Bro. Det var också här som slättbygden övergick i tät skog och utgjorde gräns för det egentliga Östergötland. Samtidigt var vattenlederna ännu viktigare transportleder på medeltiden. Vid gården fanns båda dessa kriterier och det var säkerligen det starkaste skälet till intresset. kungsbro Nordost om gården finns en gammal fornborg och även ett gammalt gravfält. Mellan gravfältet och Strömmen är ett sankt område som kan ha varit djupare på medeltiden och blivit igenväxt med åren. I detta område som numera är naturreservat finns vallar och rester efter vägar och även partier som sannolikt alltid varit fast mark. Här skulle man kunna tänka sig ett idealiskt ställe för en omlastningshamn för varor som kom eller skulle uppströms förbi fallen i Ljungsbro. Detta område har aldrig blivit undersökt.
jj
Bilden är från andra årets grävning och visar början på ett valv som kan ha omslutit en ingång eller mera troligt varit ett valv under trappan.


jnd
Parti av muren sedd från dess utsida. Även grundläggningen är här frilagd.
gravling
Med på den första grävning 1990 var Peter Bjurström, Sven Gustavsson, Tore Kjell, Ulla-Britt Ström, Ulf Wadstein, Sture Carlson, Dagmar Sjögren, Anders Bergström, Leif Wallentinsson, Eva Modén, Olle Ström, Sören Lindhe, Carina Thulin och Arkeolog Göran Tagesson.




Redan vid första årets grävning hittade vi i en innervägg en dörromfattning med huggen kalksten. Den var huggen med en tandad mejsel och kanthuggning som av Sune Ljungstedt daterades till 1240-talet. Samma huggteknik finns i Linköpings domkyrka och är där daterad till denna tidpunkt. Man kan även se den på dörromfattningarna på stenmuseet i Vreta Kloster. kung8 Det är dock inte fastställt om dörromfattningen är ursprunglig eller har tillkommit vid en ombyggnad. Det som i övrigt var kvar av muren var grundläggningen och första stenlagret. Grundläggningen bestod av runda gråstenar varpå hade lagts lager av kalksten. Denna hade ingen huggning såsom kan ses på medeltida kalkstenskyrkor med cistersiensisk tradition. Det påminde mera om stilen som kan ses på det så kallade Stenkilska gravkoret i Vreta Klosters kyrka.
stenkilskor Denna stenläggningsteknik anses idag vara äldre än den som infördes av Cistersiensermunkarna på 1240-talet vid byggandet av Alvastra Kloster. När det gäller just "Stenkilska gravkoret" kan man nog anta att den har byggts i anslutning till den första byggnadsetappen som gjordes kring år 1100. Det kan också vara på det viset att detta är begravningsplatsen för det första klostrets donator Kung Inge den äldre Stenkilsson. Den felaktiga benämningen "Ragnvald Knaphövdes gravkor" härrör från 1500-talets upprusting av kungagravarna genom Johan III försorg. cistot Detta dokument handlar om vem som grundat Vreta Kloster och som även senare skänkt gårdar och annat dit. Där omtalas Bro som en av fem av de gårdsnamn varifrån mark hade skänkts till grundandet av Klostret. De övriga gårdarna var Lilla Vreta, Brunneby, Håckla och Mjölorp. Donatorerna var Kung Inge d.ä. och hans Drottning Helena. Då Inge dog omkring 1110 måste alltså detta ha skett tidigare än så. Gården ägdes alltså av Kungen vid denna tidpunkt. Helena, som var dotter till Totil - Jarl över Kind, hade förmodligen fått dessa gårdar i hemgift. Totil tillhörde Sverkerätten och denna släkt hade kontroll över stora delar av Östergötland och särskilt kring Svartåmynningen. Giftemålet mellan Inge som tillhörde Stenkilsätten som hade starkaste rötter i Västergötland, och Helena var förmodligen ett sätt att stärka Inge´s makt i Östergötland. Han hade 15 år tidigare dödat Helenas bror Blotsven efter att denne hade tagit över kungamakten då Inge hade vägrat att blota vid tinget i Uppsala. Det var säkerligen viktigt för Inge att dämpa motståndet bland Blotsvens släkt och mot bakgrund av detta kanske det inte är så konstigt att han väljer att bygga det första klostret i Östergötland och inte i sina egna hemtrakter Västergötland. Vi vet ju inte heller hur och var medeltidens kungamakt bodde. De ägde ju många gårdar som var utspridda i riket och färdades runt mellan dessa hela tiden. Det är därför fullt möjligt att Kungen bott även på Bro. Hertig Magnus bänk Hertig Magnus kyrkbänk i Vreta Klosters kyrka.
Gustav Wasas son Magnus bodde under många år på Kungsbro och dog även där 1595. Han fördes därifrån i procession till Vadstena där han begravdes i den stora sarkofagen som ännu kan ses i klosterkyrkan. I Vreta klosterkyrka kan Magnus kyrkbänk ännu beskådas. I bänkens ryggstöd kan man se Wasaättens vapenmärke.
kungsbro Detta är utgrävningsplatsen för första årets grävning. Som du ser ligger den mitt på nuvarande gårdsplan som numera är en gräsmatta.

kungsbro
Här är den östliga muren. Den är omkring 2 meter bred och byggd av kalksten med en grund av gråstenar. Kalksten finns naturligt på flera ställen i trakten och dessa har även används vid byggandet av Vreta Kloster och Linköpings domkyrka.






Michael Kors veske billig
Canada Goose outlet
Billiga UGGs Outlet
Bolsos Michael kors outlet