Näsby socken
Näsby socken låg nordost om Linköping och var Östergötlands minsta.

Före 1784 bildade Näsby en egen socken men denna slogs då ihop med Rystad.

På en karta från 1657 kan man se Sockengränserna för Näsby socken.

d
Utdrag ur karta från 1657. RAÄ.


Udden längst norr ut kallades tidigt Tvärskogen och hörde till Stångs ladugård som låg ungefär där Tekniska Verkan nu ligger. Tvärskogen användes av Stångs Ladugård som hästhage. Senare kom den att tilldelas Tuna Kungsgård. Då skogen låg långt från gården hade man en skogsvaktare som bodde i ett torp i skogen. Denna finns utmärkt på kartan.
Sockentillhörigheten har inte beskrivits när kartorna gjordes på 1600-talet.

d
Utdrag ur karta från 1657. RAÄ.

Karta från 1755 ur Rapport 2010:64, ÖLM.

Första gången Näsby nämns är 1273 då hertig Erik Birgersson, son till Birger Jarl, kungör att han tilldelat sin syster Kristina två åttingar i Näsby. Näsby socken skrivs 1283 som Næsby och 1385 som Næsbo. År 1304 nämns ..de domino Salmundi quondam ra-etore ecclesie de nesby d v s kyrkoherden Salmund. Näsby socken var en av de minsta i Östergötland och omfattade byarna Gärstad, Näsby och Bärstad samt gårdarna Skogstorp, Prästtorp, Tinnerstorp och ett varierande antal underlydande torp och backstugor. Tinnerstorp återfinns i de skriftliga dokumenten som tinnelstørp 1457. Gårdarna Prästtorp och Skogstorp finns omnämnda 1473 (sofi). Mellan åren 1560 och 1594 bodde prästen i Näsby i ett torp som på 1700-talet benämndes Alelund (sofi). Torpen Lilla respektive Stora Alelund har kunnat beläggas och lokaliseras i det historiska kartmaterialet. Sammanhanget antyder att torplägenheter inom förstudieområdet kan ha ett avsevärt tidsdjup. Stora Alelund har dessutom har ett nära rumsligt samband med gravfältet RAÄ 46. Från Näsby socken finns en beskrivning från 1755 upprättad av Hans Hederström som var kyrkoherde i socknen (Hederström 1917). I beskrivningen noteras att socknen i stort sett helt saknade skog. Värt att notera i beskrivningen är även att sockenborna hade bisysslor i form av fiske och slipstenstillverkning. Spår efter den senare har återfunnits i det historiska kartmaterialet och vid arkeologiska utredningar. Byn Näsby bestod under medeltiden av fyra hemman vilka till största delen ägdes av Vreta kloster. Efter reformationen innehades de en tid av Tord Magnusson Bonde vilken bytte bort dem till kung Gustav Vasa. Gustav Adolf von Mörner upprättade säteriet, vilket omtalas första gången 1631. Säteriet skattlades 1691 och indelades på kavalleriet. Egendomen kom att skattköpas 1758 (Sahlgren & Ejdestam 1950:301) Gärstad (Giristada) och Bärstad (Bærastadha) omnämns i samma dokument 1385 då Ingeld Pipar och Johan Grytofot på Bo Jonssons vägnar tillskiftar herr Johan Bonde, kanik i Linköping, jord i bl a de båda byarna (SDHK 12928). År 1452 omnämns eleff i bæristade. Gärstad by finns tidigare omnämnd 1319 som de giristadhum (sofi). Villasamhället Ekängens etablering inleds i sam-band med egnahemsrörelsen i början av 1900-talet. Rörelsen arbetade för att torparna skulle få friköpa sina torp och bli självägande i ett led för att motverka emigrationen. Man kunde få hjälp med husritningar och lån. Under perioden 1912-1914 styckades Stensätter upp i 16 egnahem som bjöds ut till försäljning. Den första fastigheten som styckades av var Lilla Alelund som kom att få namnet Sjötorp. De självägande familjernas ekonomi kom att förändras från självhushåll till en penningekonomi vilket ledde till att många startade trädgårdsodlingar av olika slag och ägnade sig åt torghandel (Agnarsson 2005:17ff). Ekängen kom under en lång period att präglas av dessa små trädgårdsmästerier. (ÖLM 2010-064)