Vreta kloster socken
Vreta kloster socken ligger strax väster om Linköping. Den är uppkallad efter det nunnekloster som har legat här. Läget uppepå en höjdplatå ger platsen en enorm utsikt över slätten fram till Linköping och ut över sjön Roxen. Vreta Kloster är Sveriges äldsta kloster grundat kring sekelskiftet 1100.Vreta Klosters äldsta historia är som så mycket av vår historia höljd i dunkel. Man kan dock se många spår av mänsklig aktivitet runt omkring Vreta Kyrka. Inte så långt från kyrkan ligger den storhög som kallas gullbergshögen och har gett namn till hela häradet. Invid Brunnby gård och på Heda finns många gravfält och andra stensamlingar. Nere vid Roxens strand finns ett flertal gravar. Alla dessa fornfynd vittnar om att folk har bott i trakten sedan urminnes tider. Vad som fick folk att välja denna plats att anlägga ett kloster på vet vi förstås inte idag, men man kan ju tänka sig att medeltidens människor uppskattade ungefär samma saker som idag nämligen en storslagen utsikt över slätten och Svartån nedanför.
Det var Kung Inge den äldre och hans drottning Helena som grundade klostret någon gång i slutet av 1000-talet eller de första åren på 1100-talet. De gjorde det i form av en markdonation bestående av delar av gårdarna Wreta, Bro, Brunneby, Hucklum, Mollotorp i Gullbergs Härad och Broby i Dals härad. Att vi vet det beror på att det finns ett bevarat skriftligt dokument om Vreta Kloster som är en avskrift av en donatorslängd. Själva längden har förmodligen fövarats i klostrets arkiv ända fram till reformationen vid slutet av 1520-talet då den, på uppdrag av Gustav Vasa, samlades in och flyttades till Stockholm. Då skrev Rasmus Ludvigsson av det men originalet är sedan dess borta. Kanske har det försvunnit i samband med någon brand, eller hamnade det som bokomslag som så många andra dokument. Avskriften var för övrigt helt okänd ända tills Nils Ahnlund fann den inhäftad i en samlingsvolym om Östergötland som Johan Peringsköld på sin tid upplade för arbetsändamål inom antikvitetsarkivet.
I donatorslängden står följande: "Wreta Clöster, om dess donatorer, gamla konungar, drottningar, hertigar med deras furstinnor, också de förnämligaste av Sveriges Rikes Ridderskap och Adel som där begravda är, ock om de gods och gårdar som därtill givits. Kung Inge i Sverige, som var drottning Christinas morfar, Svenska Kung Eriks hustru, grundade tillsammans med sin drottning Helena Vreta kloster, med hjälp av gåvor i form av gods och gårdar, nämligen
4 attungar jord i lilla Wreta
2 attungar i Bro
9 attungar i Brunneby
4 attungar i Hucklum
2 attungar i Möllatorp
Kung Magnus gav 6 attungar jord i Wreta, och för sin broder hertig Ragualds själ 3 attungar i Brunneby. Samma Raguald gav för sin broder hertig Johans själ 3 attungar i Wadeby. Kung Karl i Sverige, gamle kung Sverkers son gav sin dotter och 6 attungar i Naterstade, hans syster Ingegerd bytte med sin broders son Burislao hertig Hans son 6 attungar i Wadeby med vilka hon gick in i samma kloster, dessutom 4 attungar i Gibbetorp, 4 attungar i Rörby, som hon också köpte av Burislao för en summa guld. Drottning Helena gav 4 attungar av samma Rörby och gick in i klostret. Estrid gav sin dotter Humfrid och 4 attungar i Rökstade och en attung i Grunstade. Hertig Guttorm gav därtill Dädesiö, och med sin dotter 2 bols land i Sexsiö. För Kung Kols själ gavs 2 attungar i Lunda vid Forss. 1321 gav fru Ingrid( herr Folkes hustru herr Svantepolsk hertig Knuts till Reffles sons dotter) Tägneby och Yttertuna, hon blev sedan dess Abbedissa. 1237 gav herr Sune, Hertig Folkes son och hans hustru Helena, unge Kung Sverkers dotter, till Vreta kloster Kimstad.
Uti Wreta Clöster ligger begraven Hertig Sune, gamle Kung Sverkers son. Denne Kung Sverkers fader Herr Cornica lät först bygga Kaga kyrka, och då kyrkan först vigdes lät han där döpa sin fader herr Koll, som efter sin död blev den förste man som på samma kyrkogård blev begravd.
Nils Ahnlund fann även ett manuskript med titeln Brevis historica narratio som han presenterade samtidigt. Det innehöll bland annat ett extrakt på latin. Kung Inge och drottning Helena grundade Vreta kloster, och gav därtill följande gods och gårdar:
4 attungar i lilla Wreta
2 attungar i Bro
3 attungar i Brunneby
4 attungar i Hucklum
2 attungar i Mollotorp
2 attungar i Broby i dals härad.
Det råder numera inget tvivel om att det är Kung Inge d.ä. och hans drottning Helena som donerar mark från flera gårdar runt Vreta Kloster till grundandet av ett Benediktinskt kloster i Vreta. 1162 fick Vreta Kloster nya donationer från Kung Karl Sverkersson i samband med att han placerade sin dotter där. Att Inge väljer att anlägga ett kloster i Vreta skall förmodligen ses med tanke på den rådande situationen.
Inge hade haft en strid i Uppsala med stormän som inte var lika kristna som han själv och ville återinföra hedendomen. Han hade sedan dödat sin rival och svåger Blot-sven som hade sina rötter i Östergötland bland Kind-jarlarna. De hade förmodligen stor makt även runt Roxen och dess vattenleder, Svartån och Stångån. Eftersom Inge hade tillskaffat sig gårdar här, antingen då han gifte sig med Helena, Blot-svens syster, eller att han tog över Blotsvens egendomar efter att han dödat honom, försökte han nog på detta sätt få kontrollen över områdena i centrala Östergötland.
När man på 1910-talet grävde ut kyrkan i Vreta och kunde jämföra den med Domkyrkan i Linköping, visade det sig att Domkyrkans första byggnadsfas är i stort sett identisk med Vretas första byggnadsfas. Man spekulerade då i om Vreta som skulle kunna vara lite äldre och är en föregångare till Domkyrkan. Det skulle i så fall innebära att Vreta kyrka är byggd som en biskopskyrka. Kyrkan är byggd i början på 1100-talet och kan vara bekostad av Inge d.ä. Inge kan alltså ha instiftat ett biskopssäte i Vreta för att ta kontrollen över bygden med hjälp av kyrkan. 1120 är biskopssätet placerat i Linköping så detta måste i så fall ha varit en kort period. Det skulle till och med kunna vara så att det flyttades redan när Inge d.ä. dog. Kyrkan kom att bli stenkilsättens begravningskyrka. Troligtvis är den äldsta sidobyggnaden som allmänt kallas Ragvald Knaphövdes gravkor i själva verket viloplats för Kung Inge Stenkilsson och hans Drottning Helena. Därför har koret nu börjat kallas Stenkilska gravkoret. I kyrkan är även Sverker den äldres son Hertig Sune Sik begravd. Sune var far till Birger Jarls Fru Ingrid Ylva.
Magnus Nielsson har också fått ett eget gravkor. Han var dotterson till Inge Stenkilsson. Hans far var dansk Kung och Magnus dog i slaget vid Fotevik 1134. Mycket tyder emellertid på att Rasmus Ludvigsson på 1500-talet även här blandade ihop de gamla namnen. I de gamla dokumenten står att Kung Magnus donerade till klostret. Denne Kung var Magnus Henriksson, en sondotterson till Kung Inge Stenkilsson.
Enligt vissa skall även Inge den yngre vara begravd här men detta är inte helt klarlagt.

De monument som finns i kyrkan är anordnade av Rasmus Ludvigsson på initiativ av Kung Johan III. Hans riksvapen kan även ses på den norra väggen längst fram i koret.
c

kyrkan


Vreta Kloster är en av Östergötlands 2 Kungagravplatser tillsammans med Alvastra Kloster.